Ibland så är jag vikt att hålla med de som vill skicka min älskade hästjävel till scan.
Faktiskt.
Kom att tänka på det nu. vad har egentligen blivit sagt om hästskrället?

Jag tittade istället på när Rani hoppade terränghindrena med Rufus. Han är lite rolig den där hästen. Det går bra att köra upp huvudet och bränna på i 180 i galopp, men lyfta på benen ordentligt över ett hinder, det är en omöjlighet. Haha. Men Rani kämpar på. Igår tog jag en flygtur av hästen. Vi hade varit på ridbanan och kört ett ganska hårt pass så både jag och hästen var trötta. Jag satt avslappnad utan fötterna i stigbyglarna och tänkte väl kanske på lite annat om jag ska vara helt ärlig. Så helt plötsligt, från ingenstans kom ett bi på ungefär två gram och skrämde skiten ur hästen på 500 kg. Hästen for som skjuten ur en kanon och jag hade inte ens en chans att tänka utan fick finna mig att landa platt på ryggen på grusvägen. Skönt.

 

Hon red lite dressyr med sin galna häst och sen gick vid till raksträckan och filmade när hon släppte honom. Satan i gatan vad den hästen kan springa. 100 meter på 6.9 sekunder, det är inte illa

Om Rani är en vimsig individ så är det nog rättvist att påstå att hennes häst är det också. För det första heter han Rufus. Det är dock bara Rani som kallar honom vid det namnet, alla andra säger Fulus. Inte för att han är ful, nej. Han är söt. Men hans nosrygg är liksom inte formad som på alla andra hästar, den är som en turknäsa. Det är lite Zlatan över honom. Och Zlatan är ju ful. Därmed -Fulus! Tataa!

Idag skulle vi alltså hoppa hästskrället. Och det fick fint. Både ett, två, tre och fyra hinder hoppades utan några som helst problem. Rani tjatade på mig att jag skulle släppa honom på långsidan så han fick springa av sig. Jag tyckte inte det var någon bra idé men när Rufus varit duktig och hoppat ett ganska högt hinder utan krångel så tänkte jag att okej då, han kan få springa lite. Så jag ställer mig upp, släpper på tyglarna och smackar på som aldrig förr. Och hästen drar. Lagom till hörnet när det var dags att sakta ner så gjorde han något jävla skutt som han tydligen alltid gör när han sprungit sådär. Oförberedd, framåtlutad och utan tyglar flög jag naturligtvis som en projektil rakt över huvudet på hästjäkeln. Den här hästen är mycket större än min, så jag hade en bra bit ner till backen där jag slog i väldigt hårt. Jag tappade luften och låg där jag låg en liten stund innan jag kunde hoppa upp igen

http://elenaeriksson.blogg.se

Nu när Rani inte är här så tänkte vi berätta lite om hennes häst Rufus. Han är lite av ett ADHD-barn. Fast typ 10 resor värre. Om hästar kan ha damp så har han det. Definitivt. För två helger sedan hade jag (Elena) hand om honom tre dagar för att Rani inte hade tid. Efter 10 minuter var vi osams. På den tredje dagen ville jag göra hamburgare av honom.

Rufus har en elvisp i huvudet. Han nockar folk till höger och vänster. För att inte tala om när man ska tränsa honom. Det finns två personer som kan tränsa honom, det är Rani och förra ägaren Henrik.

Och så idag, när Jennie skulle komma med sina hästar. Två av dom, Marije och Victoria skulle gå i samma hage som Rufus. Och fyfan vilken jävla cp-häst han var. Han attackerade Victoria som det värsta rovdjuret, och hon är ju bara ett litet föl. Stackarn. Han är helt enkelt elak.

Vi säger bara SCAAAAN kom och rädda oss!

http://hastbloggen.blogg.se